Boktryck: vad tryckeriet förväntar sig av filerna

De flesta problem vid boktryck uppstår inte på tryckeriet utan i filerna som skickades dit. Ett typsnitt byttes ut mot något annat, bilderna blev suddiga, omslaget skars på fel ställe eller ryggen blev två millimeter för smal. Varje sådant fel upptäcks vanligen när upplagan redan är packad.

Den här artikeln går igenom vad en tryckfärdig fil innehåller, vad termerna i tryckeriets specifikation betyder och vilka misstag som blir dyrast.

Tryckfärdig PDF — vad betyder det

Tryckerier förväntar sig i dag nästan alltid en PDF, ofta i standarden PDF/X-1a eller PDF/X-4. Det är inte en vanlig "skriv ut till PDF" — det är en standard som garanterar att filen innehåller allt nödvändigt och inget farligt.

I en tryckfärdig PDF finns:

• alla typsnitt inbäddade i filen, inte som referenser;
• rätt färgrymd — inlagan vanligen enfärgad (svart) eller CMYK, aldrig RGB;
• utfall och skärmärken;
• bilder i tryckduglig upplösning;
• rätt sidordning — som enskilda sidor, inte uppslag (om tryckeriet inte ber om annat).

Inlaga och omslag lämnas som separata filer. Omslaget är ett brett ark som innehåller baksida, rygg och framsida på samma gång.

Utfall och säkerhetsmarginal

Utfall (bleed) är färgens eller bildens fortsättning förbi skärlinjen — normalt 3 mm, hos vissa tryckerier 5 mm. Varför: pappersbunten skärs på en gång och kniven vandrar alltid en bråkdel av en millimeter. Utan utfall får man en vit strimma längs kanten.

Säkerhetsmarginal är den omvända regeln: text och viktiga element ska ligga minst 5 mm innanför skärlinjen, och mer mot innerkanten. Bindningen sväljer en del av sidan — ju tjockare bok, desto mer.

Om en bild ska gå ut i kanten måste den läggas med utfall. Slutar den före kanten behövs inget utfall. Det vanligaste misstaget är att göra bilden exakt sidstor — då har man varken eller.

Färg: CMYK, RGB och varför skärmen ljuger

Skärmen är en ljuskälla och använder RGB; tryck är en reflekterande yta och använder CMYK. CMYK har smalare omfång, vilket är varför klarblå, neongröna och mättade orange alltid blir mattare i tryck än på skärm.

Praktiska regler:

• Brödtexten ska vara 100 % svart (K), inte en svart blandad av fyra färger. Fyrfärgssvart text blir suddig i kanterna eftersom fyra plåtar aldrig ligger exakt i register.
• Stora heltäckande svarta ytor på omslaget behöver tvärtom förstärkning (rik svart), annars ser de gråaktiga ut.
• Pantone-färg används när varumärket kräver en exakt nyans. Det är en egen plåt och en merkostnad.
• Är boken svartvit: se till att ingen sida av misstag innehåller färg. En enda RGB-bild mitt i inlagan kan göra hela jobbet till fyrfärgstryck — och mångdubbla priset.

Bildupplösning

För tryck gäller 300 dpi i slutlig storlek. Det betyder: går bilden in i boken 100 mm bred behöver den cirka 1 200 pixlar i bredd.

En bild gjord för skärm är typiskt 72–96 dpi och kan inte räddas genom förstoring — saknad information går inte att uppfinna. Finns inga original är enda lösningen att placera bilden mindre.

Skanna foton och dokument direkt i 400–600 dpi, särskilt om originalen är små eller ska förstoras. Med gamla foton är skanningen ett engångsarbete man inte vill göra om.

Diagram, grafer och logotyper bör lämnas som vektorer (PDF, EPS, AI) — de förblir skarpa i vilken storlek som helst.

Papper, bindning och ryggbredd

Papper. Inlagan trycks vanligen på 70–100 g/m² offsetpapper (för text — något gulaktigt och behagligt att läsa) eller bestruket papper (för bilder — slätare och mer kontrastrikt). Skönlitteratur får nästan alltid offsetpapper; fotoböcker bestruket. Mycket tunt papper släpper igenom texten.

Bindning.

• Limbindning (mjukband) — vanligast och billigast, lämpligt från cirka 60 sidor.
• Trådbindning — arken sys ihop. Dyrare, men boken öppnar sig ordentligt och faller inte isär. Motiverat för omfattande och långlivade verk som uppslagsböcker.
• Häftning med klammer — bara för tunna trycksaker, upp till ungefär 40–60 sidor.
• Hårdband — dyrare, men valet för bibliotek och presentböcker.

Ryggbredden beräknas ur sidantal och papperstjocklek. Tryckeriet ger formeln eller räknar själv — be om siffran innan omslaget formges. Ändras sidantalet under sättningen ändras även ryggen.

Ark. Boken trycks på stora ark som viks till ark om 8, 16 eller 32 sidor. Därför är sidantalet alltid en multipel av 8 eller 16. Ger manuset 203 sidor får sättaren antingen komprimera något eller lägga till blanka blad. En bra sättare räknar med det redan från början.

Digitaltryck eller offset

Digitaltryck kräver inga plåtar och är därför billigare och snabbare i små volymer. Rimligt upp till cirka 200–300 exemplar. Passar också för nytryck.

Offset kräver plåtframställning, men därefter är varje exemplar billigt. Det blir lönsamt från omkring 300–500 exemplar och ger jämnare färg och bättre kvalitet på stora ytor.

Ett praktiskt tips: be tryckeriet om offert på tre upplagor direkt (till exempel 100, 300 och 500). Skillnaden per exemplar är oftast förvånansvärt stor och fattar beslutet åt dig.

Provexemplaret — det enda steg du inte får hoppa över

Innan upplagan beställs: be tryckeriet om ett provexemplar eller åtminstone ett digitalt korrektur. På papper ser ögat sådant som skärmen aldrig visar:

• om typsnittsstorleken verkligen är läsbar;
• om bilderna är för mörka (tryck blir alltid mörkare än skärmen);
• om innermarginalen räcker eller om texten försvinner in i bindningen;
• om ryggen sitter rätt;
• om genomskinlighet och skuggor blev som avsett.

Ett provexemplar kostar tiotals euro. En omtryckt upplaga kostar tusentals.

De dyraste misstagen

1. Utfall saknas — en vit strimma i kanten på hela upplagan.
2. Bilder i RGB eller 72 dpi — suddigt tryck eller en oväntad faktura för färgtryck.
3. Typsnitt inte inbäddade — tryckeriets maskin byter ut typsnittet och hela sättningen förskjuts.
4. Ryggbredden beräknad på fel papper — titeln sitter inte mitt på ryggen.
5. Korrektur gjort bara före sättningen — sättningen skapar nya fel som ingen kontrollerade.
6. Sidantalet är inte en multipel av arket — tryckeriet lägger in blanka blad där du inte vill ha dem.

Alla dessa går att förebygga — och bara före tryck.

Sammanfattning

Ett tryckeri lagar inte filer — det trycker exakt det som skickades. Därför är tryckförberedelsen den mest ansvarsfulla delen av sättarens arbete: i praktiken en checklista som ser likadan ut varje gång och som varje gång blir dyr att hoppa över.

Vi levererar färdiga tryckfiler som uppfyller tryckeriets krav och sköter vid behov kontakten med tryckeriet direkt. Är manuset klart, se vad arbetet omfattar på sidan om bokdesign och boksättning — eller läs först igenom hur en bok ges ut steg för steg.