Så ger du ut en bok: steg för steg

Manuset är klart. Nu börjar den del som de flesta författare saknar all förkunskap om — att faktiskt ge ut boken. Den goda nyheten är att det varken är komplicerat eller dyrt, om man gör sakerna i rätt ordning. Den dåliga nyheten är att fel ordning kostar pengar: omslaget kan inte formges innan sidantalet är känt, och ISBN kan inte tryckas på omslaget om det inte ännu är ansökt om.

Den här guiden går igenom åtta steg från manus till färdig bok — vad som faktiskt händer i varje skede och hur lång tid det tar.

1. Låt manuset redigeras

Det här steget hoppar författare oftast över, och det är det enda vars frånvaro syns tydligast efteråt. Redaktörens arbete delas i två.

Innehållsredigering ser texten som helhet: håller strukturen, är upprepningarna rensade, är kapitlen i balans. I skönlitteratur handlar det om tempo och personer, i fackböcker om logik och källor.

Språkgranskning och korrektur tar hand om stavning, skiljetecken och konsekvens i namn och siffror. Korrektur görs alltid två gånger: före sättningen och efter den, eftersom sättningen skapar nya fel (avstavningar, horungar, bildtexter som hamnat fel).

Redigeringen måste vara klar innan sättningen börjar. Om författaren skriver om stycken under sättningen måste hela siduppslagets rytm ses över igen — och det är redan debiterbart merarbete.

2. Bestäm format, omfång och upplaga

Tre beslut som påverkar allt annat.

Format. Vanligast är 130×200 mm (roman), 145×205 mm och 170×240 mm (fackböcker och bildrika verk). A5 (148×210 mm) är billigt eftersom pappret utnyttjas effektivt. Större format innebär färre sidor men dyrare papper.

Omfång. Sidantalet kan uppskattas från teckenantalet: vid normal sättning ryms 1 800–2 200 tecken inklusive blanksteg på en sida. Ett manus på 400 000 tecken blir alltså ungefär 200 sidor.

Upplaga. Här skiljs två vägar åt. Digitaltryck är rimligt upp till cirka 200–300 exemplar, offset blir billigare från 300–500 exemplar och uppåt. Styckpriset faller brant när upplagan växer, men osålda lådor i källaren är ingen besparing.

3. Sättning

Sättaren placerar texten på sidorna: väljer typsnitt, sätter marginaler och radavstånd, bygger rubrikhierarkin, gör innehållsförteckning och register, placerar bilder och ser till att sidantalet passar tryckeriets ark. I ett omfattande verk är register och hänvisningar det mest arbetskrävande.

Vi har skrivit separat om vad sättning innehåller, vad som styr priset och hur man förbereder ett manus: boksättning — vad en sättare gör och vad det kostar.

Sättningen resulterar i två filer: en tryckfärdig PDF till tryckeriet och en sidnumrerad version för korrektur.

4. Omslagsdesign

Omslaget kan färdigställas först när sidantalet och papprets tjocklek är kända — ur dem beräknas ryggbredden. Ett par millimeters fel innebär att titeln inte sitter mitt på ryggen.

Omslaget är i själva verket tre ytor: framsida, rygg och baksida. På baksidan hamnar baksidestexten, ISBN-streckkoden och ofta priset. Om omslagsdesign och vad som får en bok att synas i hyllan handlar artikeln omslagsdesign för bok.

5. Ansök om ISBN och ange utgivare

ISBN är bokens internationella nummer. I Estland utfärdas det av nationalbiblioteket och är gratis; i Sverige sköts det av Kungliga bibliotekets ISBN-central. Ansökan görs via ett webbformulär och svaret kommer normalt inom några arbetsdagar. Varje separat utgåva behöver ett eget ISBN: inbunden och häftad får olika nummer, liksom e-boken.

För att få ISBN måste en utgivare anges. Om du inte har ett förlag är du själv utgivare — det är helt vanligt och lagligt. Boken kan också ges ut i ditt eget företags namn.

Om du inte är ensam upphovsperson, eller om du använder andras foton och illustrationer, ska rättigheterna vara skriftligt klara före tryck. En bild som hittats på nätet är inte automatiskt tillåten för tryck — kontrollera alltid licensvillkoren.

6. Tryckeriet

Till tryckeriet lämnas en tryckfärdig PDF. Kraven är exakta: rätt färgrymd, utfall, inbäddade typsnitt och bildupplösning på minst 300 dpi. Mer om detta i artikeln boktryck — vad tryckeriet förväntar sig av filerna.

Innan en stor upplaga beställs är det värt att beställa ett provexemplar eller åtminstone ett digitalt korrektur. På skärm och på papper ser färgerna aldrig likadana ut, och bara på papper syns om typsnittsstorleken är läsbar och om texten lyser igenom.

Trycktiden är normalt 5–15 arbetsdagar beroende på bindning och belastning. Före jul är köerna längre — räkna med minst en månads marginal.

7. Pliktexemplar

Både i Estland och i Sverige finns pliktexemplarslagstiftning: utgivaren av ett tryckt verk ska skicka ett föreskrivet antal exemplar till nationalbiblioteket, som fördelar dem mellan minnesinstitutionerna. Det är inte valfritt, och det är utgivarens skyldighet, inte tryckeriets. I praktiken är det enklast att komma överens om att tryckeriet skickar dem direkt.

Pliktexemplaret innebär samtidigt att boken hamnar i nationalbibliografin och i bibliotekens kataloger — gratis synlighet i decennier.

8. Prissättning och försäljning

Tre saker går in i utpriset: självkostnaden (tryck + sättning + omslag + redigering delat med upplagan), bokhandelns provision (typiskt 35–45 % av priset) och moms. Säljer du boken själv från din webbplats eller vid evenemang stannar provisionen hos dig.

Försäljningskanaler:

• Bokhandeln — avtal sluts oftast som kommissionsförsäljning.
• Egen webbplats — högst marginal och direkt kontakt med läsaren. För att sälja en enda titel behövs ingen hel e-butik; ett beställningsformulär och en banköverföring räcker ofta. Växer volymen är det värt att överväga en e-butik.
• Bibliotek — en verklig och stabil kanal, särskilt för historia, hembygd och uppslagsverk.
• Släpp och evenemang — vid små upplagor ofta den mest lönsamma kanalen.

Innan försäljningen börjar bör boken få minst en ordentlig webbsida: titel, omslagsbild, innehållsbeskrivning, ett utdrag, författarpresentation och möjlighet att beställa. Dit leds alla omnämnanden — pressklipp, sociala medier, efterdyningarna av ett släpp.

Tidsplan och budget — vad man realistiskt kan vänta sig

Steg	Normal tid
Redigering och korrektur	2–6 veckor
Sättning	1–3 veckor
Omslagsdesign	1–2 veckor
ISBN	1–3 arbetsdagar
Tryck	1–3 veckor

Från manus till färdig bok tar det alltså vanligen två till fyra månader. Det går snabbare, men en vecka sparad på korrekturet dyker upp senare som tryckta fel i varje exemplar.

Storleksordningar för budgeten: sättning från 690 euro, med omslagsdesign från 990 euro (se prissidan); redigering tillkommer och tryckkostnaden beror på upplaga och bindning. En upplaga på 300 exemplar av en häftad bok på 200 sidor hamnar oftast kring ett par tusen euro.

Sammanfattning

Att ge ut en bok är ingen mystisk process — det är åtta steg, vart och ett fullt hanterbart för sig. Viktigast är ordningen: redigering före sättning, sidantal före omslag, ISBN före tryck, provexemplar före upplaga.

Vi har satt och formgivit både skönlitteratur och omfattande historieverk och namnförteckningar, där struktur, register och exakthet betyder mest. Är manuset klart eller på upploppet — skicka det till oss, så säger vi inom ett par arbetsdagar vad sättning och omslag kostar och hur lång tid det tar. Läs mer på sidan om bokdesign och boksättning eller hör av dig via kontaktsidan.